torsdag 24 maj 2018

Om en studieresa till Toronto

Vår resa till Toronto började egentligen i höstas när vi skickade iväg en ansökan om CREO-stipendiet från vårt fack DIK - med blandad tillförsikt, en av oss planerade redan barnvakt medan den andra var lite mer försiktig. I det här inlägget kan du läsa om bakgrunden till ansökan. Till vår stora glädje fick vi stipendiet, det kändes extra kul att DIK valde att lyfta just skolbiblioteksfokus i år, i konkurrens med alla andra bibliotek. 

Vi hade bett vår samordnare i Toronto Ruth Hall om skolor nära tunnelbanesystemet. Förmodligen hade vi fått se en större variation av skolor om vi vågat sätta oss bakom en ratt. Men “you get what you get and you don’t get upset” som Agnieszka på första skolan vi besökte lärt sina elever att säga. Så skolorna vi kom till var alla förebildsskolor vad gäller deras skolbiblioteksverksamhet även om de representerade olika åldrar hos eleverna och erfarenhet hos bibliotekarierna.

Dag 1, 3 maj: Gledhill Public School, Elementary school (3-12 år), bibliotekarie Agnieszka Kopka.

Utanför entrén till Gledhill Public School.


Vår första dag i Toronto, och vårt första skolbesök. Det kändes nervöst på flera sätt, kommer vi att hitta fram i tid? Hur kommer skolan att vara? Hur blir vi mottagna? Det visade sig att vi inte hade behövt vara nervösa alls, att komma till Agnieszka, eller Ms Kopka som eleverna kallade henne, var hur enkelt som helst. Morgonpendlingen tog oss till en väldigt välkomnande skola, vi blev till och med presenterade i högtalarsystemet som “visitors from Sweden”. Högtalarsystemen på de olika skolorna i Toronto är förresten ett kapitel i sig, på varje skola, inleddes dagen i högtalarna om att vi stod på helig mark, en upprättelse för den ursprungsbefolkning som trängts undan sina områden, sen spelades nationalsången. Detta var trevligt tyckte vi, och en fin gemensam start på dagen, men alla meddelanden som sen matades ut under dagen hade skolorna nog klarat sig utan.

Om vi någonsin tyckt att våra dagar på skolorna i Oxie känts fullpackade med lektioner, möten, klasser i biblioteket osv, så fick vi en helt ny definition av “späckat schema”, för Ms Kopkas dag (som var precis som vilken dag som helst) var planerad minut för minut. Om vi har räknat och minns rätt så hade hon fyra pass före lunch, maker space under lunch, fyra pass efter lunch och dessutom aktiviteter i biblioteket under rasten (då behövde hon i och för sig inte göra så mycket utan barnen var helt självständiga). Men trots detta, så tog Agnieszka ändå sig tid att prata med oss, svara på våra frågor och visa oss runt, lugn som en filbunke. Vi försökte också vara goda kollegor och hjälpte så gott vi kunde till med elever som fastnat i sina uppgifter. Bara det förresten, att få liksom provjobba utomlands och känna att det här skulle jag kanske kunna fixa! 


En del av biblioteket, här syns arbetsstationer, facklitteratur och legovägg.


Det var en ynnest för oss att får vara med om en sådan dag, att få så många goda exempel på hur det går att arbeta med elever utifrån en undersökande grund. Vi fick se allt från hur hon arbetade med Google Classroom med knep som uttrycket “knacka på dörren”, hur hon strukturerade upp varje lektion minutiöst och hur hon på något mirakulöst, superpedagogiskt sätt lyckades ha klasser uppdelade i grupper på olika platser i biblioteket utan att det någon gång under dagen upplevdes oroligt eller stökigt. Faktum är att Ms Kopkas definition av “challenging classes” som hon berättade att vi skulle få möta, hade en helt annan betydelse än vår. Lärdom från dagen: allt är möjligt med god planering och struktur. Det gäller bara att hitta sin egen ribba.



Agnieszka Kopka vid en arbetsstation.




Dag 2, 4 maj: Senator O´Connor College,  High school, bibliotekarie Anna Szumilas. 


Vid entrén till Senator O’Connor College. Nästan alla skolor hade en egen slogan.




Den andra dagen, en fredag som vi visste skulle sluta med aw tillsammans med dagens bibliotekarie, startade lite darrigare. Efter en “jag glömde nog stänga av kaffekokaren vi måste vända (vi hade faktiskt glömt)”-incident så blev vi något försenade på morgonen. Vi lyckades trots allt komma i tid, men först efter en ganska nervös och väldigt lång tunnelbaneresa som avslutades med paniktaxi. Är det något vi upptäckt den här veckan så är det hur extremt beroende av fungerande uppkoppling vi är, och hur svårt allt blir när det inte funkar! Men i alla fall, vi kom fram och precis som förra dagen blev vi fantastiskt välkomnade i receptionen och av bibliotekarien Anna Szumilas. Hos Anna var tempot också högt, men ändå med ett luftigare schema och med den stora skillnaden att alla pass Ms Szumilas hade med elever alltid skedde med en närvarande lärare. Ingen lärare = ingen lektion. Vi tog verkligen Anna till våra hjärtan, vilken människa! Så öppen, ödmjuk, nyfiken och trevlig. Hon drev sitt bibliotek likadant och dagens lärdom blev: en god verksamhet alltid startar alltid i bra relationer.


Lisa i samspråk med Anna Szumilas vid bibliotekets reception.



Maria Schedvin och Anna Szumilas på aw.


Sen kom helgen, men eftersom det här inte är en reseskildring så kan vi sammanfatta det med att Toronto är en stad väl värd att besöka. Invånarna kallar sig Torontonians och vårt intryck var att de är otroligt gästfria och nyfikna. Det var ingen svår stad att turista i, utöver att våra fötter och ryggar tog en del stryk av promenerandet. Men det är ju inte unikt för Toronto.


Utanför Torontos stadshus. Obligatoriskt foto!


Toronto skyline.

Dag 3, 7 maj: Earl Haig Secondary School, High school, bibliotekarie Marc Kopyto.

Utanför Earl Haig Secondary School.

Dag 3, 7 maj: Earl Haig Secondary School, High school, bibliotekarie Marc Kopyto.


Måndag. Så himla smart upplägg av oss att planera in en helg under vår vecka, nu hann vi få känslan av helg som tar slut och ny jobbvecka som börjar. Ett nytt sätt att turista! Earl Haig Secondary School var stor! Känslan när vi kom in var att man skulle kunna gå vilse. En annan känsla, som följde oss på alla skolor, var att skolan fungerar som en samlande plats för närområdet. På flera skolor var föräldrar engagerade som volontärer med olika uppdrag, många skolor var externa aktörer inbjudna och det var fler än vi som gjorde studiebesök under de här dagarna. Skolan var en viktig plats för andra än bara de som går där under dagarna. Marc Kopyto arbetade tillsammans med tre andra bibliotekarier i ett stort, centralt placerat bibibliotek. Här möttes vi av en atmosfär som var bubblande av aktivitet med lektioner som pågick samtidigt som elever satt och studerade, men också en plats som uppmanade till eftertanke och stillhet med sina olika mindfulness-stationer, utställningar om olika tänkvärda teman och makerspace-platser. Det blev tydligt hur biblioteket som plats kan inspirera till upptäckarglädje och till vila. Vi misstänker förresten att ett knep till tysta bibliotek är de så ökända heltäckningsmattorna som precis alla skolbibliotek vi besökt varit utrustade med. Inte så fräscha kanske, men väldigt ljuddämpande. 





Marc Kopyto var en energisk, snabbtalande och engagerad bibliotekarie. Det var tydligt att han var stolt över sin skola, sitt bibliotek och deras verksamhet, men också över den viktiga roll biblioteket gavs av rektor och skolan som helhet. Det var också tydligt att detta var en av Torontos flaggskeppsbibliotek, som också byggts upp av Ruth Hall - skolbibliotekssamordnare i Toronto och även samordnare av vår studieresa. Dagens lärdom: ges biblioteket status och tyngd av ledningen så kommer detta också genomsyra hela kollegiets syn på biblioteksverksamheten. Det gäller dock att förvalta detta väl, vilket bibliotekarierna på Earl Haig gjorde.


Maria Schedvin och Marc Kopyto.

Dag 4, 8 maj: Huron Street Junior School, Kindergarten-Grade 6, bibliotekarie Diana Will Stork.

Utanför Huron Street Junior Public School.
Den fjärde skolan vi besökte var återigen en skola med lite yngre elever. Vi möttes än en gång av en mycket driftig bibliotekarie, Diana Will Stork. Hon hade varit bibliotekarie i fyra år och var dessutom specialpedagog. Diana var den av alla vi mötte under resan som hade mest dokumentation kring sitt arbete att visa oss och som tydligast använde detta som en grund för verksamheten (det gjorde kanske de andra också, men vi fick inte se det på samma sätt). Vi fick ta del av läroplan, hennes egen arbetsplan som var giltig i tvåårsperioder, dessutom fick vi se presentationer och diskussionsunderlag från de nätverksträffar om skolbibliotekarier runt om i Toronto använde sig av. Det känns som att ha snubblat över en skatt att få ta del av all detta material!

Diana Will Stork.
Diana Will Stork hade många visioner och planer för hur hon ville vidareutveckla sitt bibliotek. Och hon hade stenkoll på allt, hur hon låg till i sin planering, vad hon skulle göra och vad hon ville och hade möjlighet att göra härnäst. Utöver hennes kompetens så misstänker vi att all dokumentation och struktur kring hennes verksamhet var en framgångsfaktor. Så lärdom: struktur, planering och uppföljning!

Dag 5, 9 maj: Riverdale CI, Secondary School, bibliotekarie Lisa Dempster, 

Maria utanför Riverdale CI.
Sista dagen! Åtminstone en av oss var rätt färdigmatad i huvudet av alla intryck vid det här laget så det var en lättnad att få komma till Lisa Dempster på Riverdale CI. Lisa var en rätt luttrad och otroligt trevlig bibliotekarie med just då 31 dagar kvar till pension. Det största direkta intrycket på Riverdale CI var det bibliotekets rymliga och väldisponerade lokaler. Biblioteket hade dessutom i direkt anslutning en bokningsbar lokal med datorer, ett seminarierum och en undervisningslokal som kunde bokas i samband med bibliotekslektioner, läraren fick med andra ord Lisa Dempster på köpet. 

Lisa Dempster.
Dagens lärdom(ar): Att vi måste skaffa elastiska nyckelband! Att vi ska låta elever ta mer ansvar i biblioteket (vilket vi sett på alla skolbibliotek), roliga anslag i skyltningen, inspirerande stationer som väcker elevers nyfikenhet, en skön attityd till arbetsplatsen och kollegor, att våga vara personlig och bjuda på sig själv inför eleverna/personal. It´s nice to be important but it´s more important to be nice! 

Klokast på länge!

Dags för hemresa

Efter att ha sett fem olika skolor där biblioteken har väldigt bra förutsättningar för att fungera så tyckte vi ändå att det var tydligt att många av de utmaningar bibliotekarierna på de skolorna vi besökt ställ inför samma utmaningar som vi själva: lokaler, logistik, bibliotek som “ska finnas” på alla skolor - men som bemannas olika beroende på ens rektor. Vi pratade mycket med Lisa Dempster om detta. Hon med sin långa erfarenhet från olika skolor hade sett åtskilliga gånger hur många helt enkelt inte vet hur professionen kan användas och därför väljer att skära ned eller inte anställa. Biblioteksverksamheten behöver hela tiden marknadsföras, lokalt och nationellt. Och inte minst för framtidens bibliotekarier som vi måste få att välja skolbiblioteket. Det är ju det roligaste och mest utvecklande arbetet tycker vi och alla vi besökt!


Två mycket nöjda bibliotekarier på flygplatsen på väg hem!
Det här är vårt första blogginlägg om vår resa till Kanada, Toronto där vi besökte fem skolbibliotek. Vårt andra inlägg om vår resa hittar du här. Är du intresserad av att höra mer om vår resa kommer vi föreläsa på PI i höst och berätta lite mer ingående. 

Foton: Maria Schedvin för det mesta, ibland Lisa Hamfors